Det är nåt med den här dagen.

Sov i Grums i natt, och började dagen med att nästan bli påkörd. Två gånger.

Vid sjukhuset fortsatte det med att jag var millimeter från att bli påbackad. Jag fick slänga mig på tutan och i sista stund stannade (den ganska mycket) äldre mannen.

På Krav Maga-träningen börjar jag med att knocka Björn under hakan med armbågen. Rätt upp i nyllet. Och han hade inte satt i tandskyddet. Som tur var hade han munnen stängd. Annars kunde vi ha serverat Björn-tunga till middag. Huu..

Det fortsätter med att jag får en fläskläpp vid träning av raka slag. Av mig själv. Jag höll i mitsen och var inte beredd på två slag i en följd. Så, ja, knoge, läpp – ni fattar.

Passet fortgår. Nu med strypningar på marken. Björn stryper mig. Jag vräker honom åt sidan. Han testar att fortsätta göra motstånd genom att låsa fast mig med sina ben. Jag kan inte fullgöra tekniken, så jag hammerpunchar honom rakt mellan benen. Det visade sig att det känns rätt bra, även med susp.

Sen ska Mats strypa Björn. Björn får bort honom och på väg upp måttar han en spark mot Mats huvud – som råkar befinna sig alldeles för nära. Doink. Det sa bokstavligen talat ”doink”.

Snacka om att jag var orolig på vägen hem, och att låta mamma köra till Grums ensam kändes sisådär. Vad mer ska gå fel idag?

Ett ”jag är hemma nu”-sms senare så andas jag ut.

Nu, nu är dagen slut.

Emma Dalman Heartcore hemmaträning

Träning

Måndag – hemmaträning: crunch, rygglyft, armhävningar, knäböj, axelpress, hantellyft åt sidan och två tricepsövningar med hantel (3 kg). 4 sets x 10 reps.

Tisdag – Krav Maga, 90 minuter.

, , ,

2 kommentarer till Det är nåt med den här dagen.

  1. Pernilla 26 november, 2014 at 18:30 #

    Hej Emma!

    Du skriver så bildligt att det känns som att jag själv är med på din resa mot klassikern, och får en och annat blåmärke på dina tuffa fighter-pass.

    Det är ett mycket fint projekt du har dragit igång och det har iallafall fått mig att inse att även vi som är transplanterade klarar av att träna på som andra friska människor.

    • Emma Dalman 27 november, 2014 at 11:47 #

      Tack Pernilla! Visst är det härligt att kunna träna – det var något jag saknade oerhört mycket under tiden jag väntade, och det känns såå skönt att komma igång igen! //Emma

Kommentera