Jeez louise vad nervöst det var att komma ner till Optimal Träning idag. Jag har aldrig tränat med en PT förut. Tänk om det blir så som jag fasade för att det skulle bli med löpningen men som det inte blev? Det vill säga att jag inte orkar någonting. Blicken från Carro när hon inser att det här aldrig kommer att gå. Känslan av misslyckande. Innan vi ens kommit igång…
Tittade mig själv i spegeln inne i omklädningsrummet. Psykade mig hårt. Ryck upp dig. Kom igen. Gå ut dit och ge allt du har. Du kan inte göra mer.
Vi satte igång lite försiktigt. På en kvart hade jag gjort över 200 knäböj.
Men jag märkte det inte. Eller ja, det är klart jag gjorde. Men Carro är smart. Hade hon sagt att jag skulle börja med 200 knäböj hade jag stupat efter 20. Eller gått därifrån och undrat vem fan hon trodde jag var? Superwoman? Hell girl, jag har bytt hjärta, inte blivit biten av radioaktiv spindel.
Vi började med en kettlebell. Böj benen. Sträck och låt höften knycka till så tyngden svischar upp framför kroppen. Raka armar. Ner igen. 3×20.
Kettlebell igen. Knäböj. Sträck benen. Lyft tyngden nära kroppen upp förbi ansiktet så högt upp det går. Ner igen. 3×20.
Tunga grova rep. Ett i vardera handen. Uppgiften är att slå dem ner i marken. Böja och sträcka på benen. 3×30.
Nu är vi uppe i 210 knäböj.
Utfall. Ett ben i taget. En kettlebell i ena handen. Väl nere lyfts kettlebellen rakt ovanför huvudet. Efter 20 byter man ben. 3×20. Det följdes av boxning. Raka slag. Krok. Knä. Spark. Det här är min hemmaplan. Detta kan jag. Magövningen efter det tog inte på mina magmuskler. Däremot blev armarna och axlarna helt slut. Där ser man vart jag är svag. Att lyfta en 5-kilos medicinboll från sida till sida – med ett lyft i mitten och lyfta ben – det visste däremot vart det tog. Ja jävlar. Det är sant som de säger. Det som inte dödar, det härdar.
Fokus ligger på styrka. Men pulsen ökar fort som attan. Vilket är meningen. Vi jobbar med pulshöjande coreträning. Målet är att bygga upp mig inifrån och ut.
Jag kände mig som en urvriden disktrasa när vi var klara.
Men jag klarade det. Carro sa att jag klarat mer än hon trodde. Då känner jag mig nöjd.
Risken finns att jag kommer känna så ofantligt mycket mer imorgon.
