Taggarkiv | löpning

Vo2testcenter – update!

Igår besökte jag och Birger Vo2testcenter för att uppdatera nuffrorna hos Richard!

Det var inga stora förändringar gällande muskel- och fettmassan, vilket är förståeligt. Den största förändringen genomförde jag ändå i höstas/vintras när jag ökade min träningsmängd rejält, vilket också gav rejäla resultat.

Nu skulle jag behöva öka ännu mer (och det är inte så realistiskt, varken tidsmässigt eller semestermässigt…) för att förändra lika mycket. Men det går fortfarande åt rätt håll!

Förändring kroppsfett Förändring punkttjocklek

Och när det kom till laktatmätningen så går det verkligen åt rätt håll!

Jag hade glömt att det var fyra minuter man skulle springa på varje nivå innan man tog blodprov – jag trodde det var två minuter, och believe me, de där extra två minuterna när man egentligen tror att det ska vara slut – de är tamejfan långa..!

Testet går till som så att jag har pulsklocka på mig, värmer upp på löpband och sen inleds testet – också på löpband – då jag inte behöver tänka på annat än att springa. Var fjärde minut tas blodprov där laktatnivån (mjölksyran) mäts, sedan ökas tempot. Och efter fyra minuter gör man om processen, höjer tempot igen osv.

Jag hade förskjutit min laktatnivå en hel del sen sist också! Dvs jag kan springa snabbare per kilometer innan jag börjar samla på mig mjölksyra. Jag är helt enkelt bättre tränad, konstaterade Richard. YES!

Då gör jag något rätt!

Laktatkurva

Detta motsvarar att jag vid en hastighet av 6.44 min/km börjar samla på mig laktat, till skillnad från 7.11 min/km vid förra mätningen.

Vi pratade också om vilken sorts träning som ger mest, och att intervallträning är det som ger snabbare resultat och gör att man klarar av att springa fortare. Richard berättade om en kund som lugnt berättade att eftersom det var torsdag så åt han bara soppa.

Hur kommer det sig? frågade Richard. Att du bara äter soppa varje torsdag?

Jo, svarade mannen. Jag kör backintervaller på torsdagar.

Okej..?

Ja, det är lättare att spy då.

Ha! Det kallas respekt!

Jag och Birger

Jag och Richard

Träning

Måndag - vilodag.

Tisdag - löptest på Vo2testcenter + en timmes gym efteråt.

0

Packar inför Summer Camp

I söndags bidde det lite backintervaller, men nu blir det inte så mycket springa på några dagar – för nu är det dags för Krav Maga Global Summer Camp!

Så det har varit fokus på Krav-tekniker den senaste tiden!

Testade Thomas benskydd (vänster) samtidigt som mitt (höger).
Mina är så jäkla varma, men de skyddar också mer..!

Testar olika benskydd

Här övar Thomas och Gabbe på handförsvar mot skrevpark.

 

Vi passade även på att rulla när det var torrt i gräset – här visar jag en framåtrullning med något vingligt avslut!

 

Nu packar jag för fullt – jag har 14 par strumpor, 13 t-shirts, två långbyxor, två shorts, två hoodies, sex sport-bh’s och ofantligt många underbyxor (ja, jag skriver underbyxor, för jag kan inte ha vanliga trosor och suspensoar på, då hamnar allt långt uppe i baken – så det är cykelbyxor under som gäller – de sitter där de ska)!

Sen lyckades jag ha sönder micron för mor och far… Knappen för att öppna luckan gick sönder (har jag så starka fingrar?). Typiskt.. Allt jag ville ha var kyckling..

Trasig micro

Allt jag ville ha var kyckling

Färdigt resultat

Et voilà! Kyckling!!

Träning

Söndag - backintervaller, fem gånger!

Måndag - vila.

Tisdag - Kravträning.

Onsdag - lite mer kravträning.

0

Rekord!!! 15 km!!!

Hujedamejen – okej, några notes to self inför kommande långrundor:

- Spring inte på morgonen, detta av följande anledningar;
- Du kan inte käka för stor frukost för då får du håll, och för lite mat leder till att;
- Du har inte tillräckligt med energi i kroppen för att springa lång och länge
- Magen får väldigt mycket massage så du blir skitnödig efter 3 km
- Det är inte kul att springa skitnödig

Men i övrigt så är det väldigt najs att ha gjort mitt första långpass! 15 km! Yikes!

Och det var bara halva Lidingöloppet..

Men nej, nu ser vi positivt på tillvaron! Slog rekord med drygt fyra km, och jag gick bara i några backar, och jag såg inga ormar – däremot en räv, två rådjur och en jäkla massa får.

Det blir till att träna vaderna märker jag. Både genom att springa länge och vänja dem vid att hålla igång, men också styrkemässigt. Tåhävningar vid tandborstningen, jepp!

Agnhammar Grums

Långrunda

Trassel myser i mattes knä vid frukosten

Trassel ska mysa vid frukosten.
Man lär sig snabbt att äta med en hand och klappa med den andra.

Som sagt, det är mycket Krav nu inför lägret till veckan – mitt fredagsnöje bestod i att tillverka två stycken egengjorda ”järnrör” att öva några tekniker med. Och i torsdags var jag åter i Forshaga och rullade runt på gräset med Christian och Anton – jag fick testa några tekniker som egentligen är tre nivåer över den nivå som jag tränar på. Det är inte det att de är enormt komplicerade, för det är de inte (iaf inte de här), det är bara nytt och lite ovant. Men attans så kul!!

Projekt Järnrör

Två färdiga järnrör

Krav i Forshaga med Christian och Anton

Träning

Torsdag - Krav i Forshaga!

Fredag - vilodag.

Lördag - långpass på morgonen, 15 km löpning. Totalt 81 km.

0

En ostindiefarare och backintervaller

Passade på att välkomna ostindiefararen Götheborg till Karlstad igår – sicket skepp! Jag visste inte att man kunde mönstra och åka med – hehe, kan bli ett framtida projekt!

Alla väntar tålmodigt på skeppets ankomst.
Trots att det är minst en halvtimme kvar.
Ingen släpper Vänern med blicken.

Alla väntar lydigt på Ostindiefararen

Kanoners, här kommer kanonen (fast, vad liten..).

Kanon vilken kanon

De har lovat att inte skjuta sönder skeppet.

De har lovat att inte sikta på skeppet

Ostindiefararen Götheborg has arrived!

Ostindiefararen Götheborg 1

Ostindiefararen Götheborg 2

Idag blev det backintervaller med Lena ute vid Tyrstugan – fokus låg på att springa hela backen, och sen lite till – dvs inte säcka ihop på marken som jag vanligtvis gör.

Det är det här som skiljer agnarna från vetet, säger Lena. De som orkar fortsätta lite till, och lite till, för att aldrig stanna helt.

Birger var med och filmade, så jag var på mitt bästa löparhumör (!). Upp och ner, och upp och ner, och upp och ner. Jag tappade faktiskt räkningen på hur många gånger jag sprang uppför backen. Fem? Sex?

Pendla med armarna rakt fram, håll blicken högt, ryggen rak, lätta steg, andas, andas, andas. Flåsa, flåsa, flåsa. Lena hejade på.

Jättebra Emma! Du är ju som en bergsget! Upp, upp, upp!

Efteråt körde vi lite löpskola – snabba fötter, mycket tå, höga knän – nu är jag så mör att jag kan tillaga mig själv ikväll – men det är så himla härligt! Jag märker stor skillnad från bara några månader sedan, och vi ska inte ens jämföra med förra sommaren – jeezuz vilka framsteg!

Backintervaller vid Tyrstugan

Dagens träningslokal:

Dagens träningslokal

Lena och jag vid Tyrstugan

Härlig cykeltur hem genom sommarKarlstad!

Klarälven

Pråmkanalen

Det gråa huset på andra sidan Pråmkanalen är Kanalkontoret – my office!

Kanalkontoret

Träning

Tisdag - Krav – repa lite graderingstekniker!

Onsdag - backintervaller med Lena ute vid Tyrstugan.

2

Skutberget x 2

Då är det löpning som gäller, för fulla muggar!

Dubbelpass igår – först Krav i Forshaga och sen testade jag 7,5-slingan på Skutberget med Stekel – vi gick de första 2 km som uppvärmning och sprang sedan resterande fem. Det kändes rätt tungt, med tanke på min enorma träningsvärk sen crossfit’en i fredags, men jag tog mig runt (även om jag gick i de värsta uppförsbackarna). Jag hade förvarnat om att jag inte är så snabb. Efter några meter ”Och hur länge ska vi springa så här långsamt?”… Hmm, ja, det är så här fort (eller långsamt) jag springer.. Så hela rundan helt enkelt.

Han fick rusa iväg de sista två, så han fick sträcka ut ordentligt. Heh, låter som att jag pratar om en häst.

Förr om åren hade det stört mig – att vara långsam, att tänka ”Alla andra är så mycket snabbare, de tycker säkert jag är hur slow som helst, en snigel skulle få bättre tider än mig, vad tråkigt det måste vara för den andre, jag är sämst..”. Men nu – glöm det. Jag vet att jag inte springer fort, men jag tänker inte stressa upp mig över det. Det är nog jobbigt att springa, jag behöver inte göra det jobbigare med massa negativa tankar.

Jag springer. Eller joggar. Det är stort nog för mig!

Och idag blev det ut till Skutis igen, denna gången med Sigrid! Vi sprang nästan 11 km! Först 10-an (de första två uppvärmning), sedan en vätskepaus där vi mötte upp med Micke, och avslutningsvis tog vi 3.6-an-ish – men då ville egentligen inte mina vader så mycket mer.

Söndagens träningslokal.

Dagens träningslokal

Sigrid och jag tackar Skutberget för denna gång!

Löpning vid Skutberget

Springa med Sigrid

 

Träning

Söndag - först några timmar Krav i Forshaga med Anton och Christian, sen 5 km löpning på Skutberget med Stekel. Totalt 55 km.

Måndag - 11 km löpning med Sigrid! Totalt 66 km.

0

En mil!!!

Ojojojoj, här sprängs rekord efter rekord!

En mil i ett svep – jeez louise! Det har jag bara sprungit en enda gång i hela mitt liv förut, och det var på ren vilja – med allvarlig hjärtsvikt – vilket jag givetvis inte visste något om. Jag är inte helt galen (även om många verkar tro det när jag berättar att jag gör Klassikern), men jag skulle aldrig gett mig ut och sprungit en mil om jag hade vetat att jag var så allvarligt sjuk.

Nu däremot – nu känns det så lekande lätt!

Okej, jag ska inte överdriva, det är klart att jag får kämpa för att springa en mil – vissa stunder dippade jag och tyckte det var enormt jobbigt (andningen blev tyngre, fick jag inte lite håll nu?, oj nu börjar det värka i knäet, aj min blåsa på lilltån), men de stunderna gick över.

Rätt var det var så kunde jag helt plötsligt inse att jag inte ens tänkte på andningen längre – den gick av sig självt, och var ganska lugn och fin. Vips så hade vi sprungit sex kilometer. Och sen åtta. Nio. Vad är det som händer?

Jag hade kunnat fortsätta springa. Men så fort jag nuddade tanken vid att springa tre gånger så långt så kändes det ganska trögt.

Tack och lov att det är ett tag kvar till Lidingöloppet i september!

En mil!

En svettig mil senare.

Igår tränade jag med Lena på morgonen, första passet efter Vättern. Tror ni inte att det blev en variant av leg day? Dvs enormt mycket ben! Yikes! Jag vobblade ner för trapporna på vägen ut.

Vi körde tre intervaller med tre övningar i varje – här är en övning, sidohopp på bosuboll!

Benintervaller med Lena

Träning

Måndag - morgonpass på SATS Färjestad med Lena – benintervaller med lite magintervaller som avslut.

Tisdag - löpning 10 km, runt Örsholmen, på ca 1 h 18 min. Totalt 38 km.

3

8 km och webbintervju

Nytt rekord!!!

Har sprungit åtta kilometer i ett svep utan att stanna – yiha!

Och det kändes till och med bra – jag hade kunnat fortsätta – men jag tänker vara smart och öka sakta men säkert. När jag skriver nytt rekord, så menar jag post-hjärtbyte. Innan, med mitt gamla hjärta, så sprang jag åtta kilometer kanske två gånger i hela mitt liv..

Hade company av Mikael. Det är fortfarande lite ovant att springa med någon annan. Jag väntar liksom på att mina ”gamla” tankar ska komma igång igen. Mina negativa tankar om att jag springer för långsamt, att den jag springer med säkert tycker det går sååå sakta, att jag ska försöka springa fortare bara för att visa mig duktig, vilket snabbt brukar resulterar i att jag inte orkar alls och min hjärna ropar:

Du kan inte, du kan inte, du orkar inte, du är svag, du är klen, alla andra är så mycket bättre än dig, bara ge upp och gå hem!

Men det var förr.

Nu bryr jag mig mycket mindre. Jag håller min takt och så får det vara bra så. Det är på mina premisser som jag springer, jag springer för mig själv och ingen annan. Jag tycker det är oerhört häftigt att jag är ute och springer över huvud taget!

Vi tog turen runt Örsholmen – så najs!

Finfina spår Örsholmen

På bron till Örsholmen

Vackert ljus på Örsholmen

 

 

Och just det, det här är också rätt coolt. För en vecka sedan så såg det ut så här:

Träning

Lördag - löprunda m Micke, 8 km på en timme. Totalt 28 km.

0

Blodomloppet

En till femkilometersrunda avklarad!

Fasiken, det tar sig, sa pyromanen.

Nu ska jag bara öka på distansen också – men det får vänta till efter Vätternrundan.

Loppet jag sprang igår heter Blodomloppet – det anordnas i 14 städer runtom i Sverige, och MOD medverkar i alla städer – vi har tält, material, vår torsodocka ”mOrgan”, iPads till registrering i donationsregistret, volontärer och löpare. Loppet lyfter bloddonation och hyllar blodgivare – och utan bloddonationer blir det inga transplantationer! Så där kommer vi in. Vi visar vår uppskattning till alla som donerar blod, och påminner dem om att även donera sina organ!

I Stockholm hålls loppet under två dagar, för det är så extremt många som springer – mellan 20 – 22 000 löpare!

Och igår var jag en av dem.

Vilken fin runda – runt Djurgården, längs med vattnet, bland syréner och kanaler, på grus och gräs – det blåste inte nådigt, men solen sken och alla var glada – det var en riktig folkfest! Jag slog inget rekord, jag var faktiskt två minuter segare än förra veckan, men det gjorde inget – jag fick både medalj, t-shirt och kexchoklad!

Blodomloppet Sthlm 1

Tisdag, dag 1 av 2: kallt och regnigt, men vi var pigga och fräscha!

Blodomloppet Sthlm 2

Onsdag, dag 2 av 2: Johan med sin nya njure informerar och registrerar!

Blodomloppet Sthlm 3

Onsdag: Hela Beckombergaskolan sprang för MOD, och jag och Martina flörtade förgäves med mOrgan..!

Blodomloppet Sthlm 4

Onsdag: Anne fick ta emot Årets Hälsopris – förra året rullades hon runt 5 km i rullstol, i år tog hon sig runt på egna ben med sitt nya hjärta – impressive!!

Träning

Onsdag - Blodomloppet, 5 km löpning på 40 min.

Torsdag - vilodag.

0

Hjärtebarnsloppet!

Ytterligare 5 km avklarat – OCH jag skalade av ca fem minuter på tiden!

Nu gick det på 38 min istället för 43. Slow and steady wins the race.

Hjärtebarnsloppet arrangerades för andra året i rad, av elever vid Thorén Business School i Karlstad. Loppet syftar till att samla in pengar till Hjärtebarnsförbundet i Värmland och lyfta alla hjärtebarn. Totalt samlades nästan 50 000 kr in! Gemensamma huvudsponsorer var bland annat flera av gymkedjorna här i stan – SATS, KMTI, Actic och STC.

Det var en härlig dag, om än lite blåsig. Jag var inte helt uppvärmd, men trots det så gick det bra att springa! Wowawewa! Lidingöloppet, vaddå tre mil, det kommer la gå gôrbra! (!)

Hjärtebarnsloppet 1

Hjärtebarnsloppet 2

Hjärtebarnsloppet 3

Hjärtebarnsloppet 4

 

Träning

Onsdag - tränade på SATS Färjestad med Lena, en hel del rörlighet – bland annat med verktyget Flowin’!

Torsdag - vilodag, lite Krav på kvällen (kom sent m Sthlmståget).

Fredag - Hjärtebarnsloppet, 5 km på 38 min.

0

Fem kilometer!!

Jag har sprungit första rundan på 5 kilometer sen transplantationen!

Wowawewa!

Och jag sprang HELA TIDEN. Inte ett enda stopp. Förutom 10 sekunder att ta nedanstående bild, men det räknas inte. Jag pausade både Runkeeper och pulsklockan.

Morgonjogg

En ensam liten ända på Gubbholmen.

Fem kilometer

Rundan (sprang motsols).

De första drygt två kilometrarna gick jag som uppvärmning (fasiken vad tid det tar, men det är bara att gilla läget). Lite stretch vid Kroppkärrssjön – typ vid den blå skylten 236 – innan jag började springa (okej, småjogga). Nu följde jag ditt råd Sigrid, och tog det jättelugnt i början. Det var nästan löjligt hur långsamt jag tog mig fram. Tidigare har jag hållit koll på tiden – springa 5 min, gå 5, springa 5 – för att sedan öka till springa 10, gå 5, springa 10, gå 5 etc.

Nu tänkte jag se hur långt jag orkade springa i ett svep innan jag behövde gå. Ingen tid. Bara låta kroppen avgöra.

Fatta vad förvånad jag blev när jag aldrig slutade springa…

Visst, det tog 43 minuter - jag är inte särskilt snabb. Men då kan det bara bli bättre!

Martha och mountainbiken

Martha och Peter var i Karlstad igår – vi hade möte på Kanalkontoret med Kenneth Johansson, ordförande i Donationsrådet och tillika landshövding i Värmland. Efteråt passade Martha på att kolla in Karlstad på rekordtid – hon hann också få sig en kik på min mountainbike från Haibike som ska lottas ut efter Karlstad XC i september. Den fick tummen upp!

Om ni vill vara med i utlottningen av min kanonfina MTB – och samtidigt stödja MOD och organdonation – då ska ni köpa lotter här –> Vinn Emmas cykel!

Träning

Måndag - vilodag.

Tisdag - 5 km löpning, 43 minuter.

1