Imorgon är det dags! Snart mindre än 12 timmar till start!
Jag blir toanödig bara jag skriver det.
Det är faktiskt nervigt. Klassikerns kortaste lopp, men jag är pirrig i alla fall. Det är jag inför varje start. Jag har ju ingen aning om hur det kommer vara, och det är helt nytt allting varje gång.
- Inför Vasan oroade jag mig för spåren (visade sig vara onödigt – det fanns inga) eller att stavarna skulle gå sönder, eller att jag inte skulle hinna innan de drog repet.
- Inför Vättern undrade jag när det skulle bli jobbigt (det fick jag undra länge, först efter 23 mil började det bli trögt), om jag skulle ha några sittben kvar i baken eller om de skulle nötas bort, och om jag skulle krascha (det såg jag till att avklara efter fem kilometer).
Inför morgondagen tänker jag på hur kallt det kommer vara (just nu rapporteras 18 grader i vattnet), hur trångt det kommer vara – tänk om jag får panik? – och exakt hur mycket motströms det är sista kilometern.
Simning är det som jag har tränat minst och är minst haj på (!)… Men det ska nog gå bra!
Jag har laddat upp med ett utomhuspass igår i Hasseldalen, lite rörlighetsträning med Lena, och så två kvällar på PIP – Putte i Parken, Karlstads stadsfestival i Mariebergsskogen. Vi passade på att käka den nya glassen ”Ack Värmland” = korvglass.
Hasseldalen:
På väg hem från SATS Lamberget:
Hoffmaestro på PIP:
Korvglassen ”Ack Värmland” – marängkorv, tre olika sorters glass, grädde, vaniljkräm (senap) och hallonsylt (ketchup):
De glömde ha på chokladrippel som ”lök”, så vi fick extra:
Beatrice Eli på PIP:
Markus Krunegård på PIP:
Texas Longhorn-burgare, också på PIP:
Träning
Torsdag - utomhussimning i Hasseldalen, ingen aning om distans.
Fredag - kort pass med Lena på SATS Lamberget – gummisnodd för ben och armar, lite mage samt kålmasken.
