Taggarkiv | skidtunneln

Ny sponsor – Kalhyttan!

Av Emma Dalman den 22 januari, 2015 i Träning

Snön börjar äntligen falla – även över Karlstads tidigare så gråa gator och torg – en månad och drygt tretton dagar till Vasaloppet, så det var banne mig på tiden.

I november-december var det skidtunneln i Torsby som var mitt andra hem under många kvällar och helger, men nu är det till Filipstad som jag styr kosan, och Kalhyttans sport- och fritidsanläggning. Härliga spår, bra backar både uppför och nedför (wiiiihaaa!), längre sträckning och fin miljö – helt enkelt superbt!

Och det är väldigt roligt att de nu har gått in som Heartcore-sponsorer!

Jag fick två fina säsongskort hemskickade till mig förra veckan – ett till mig och ett till Henrik. Det gör så mycket att kunna vara utomhus och åka – även om det är lite tyngre. Birger var även med och filmade sist jag var där, då fick jag verkligen nöta på i backarna, för att han skulle få lite olika vinklar och mer material att välja från. Då Birger går till fots med kameran skulle det bli aningens tungt om han skulle hänga med på alla 3.8 kilometer runt – utan då får jag vackert åka upp och ner, och upp och ner, och upp och ner – i samma backe om och om igen. Men det gör inget – då finns det ju en chans att någon tagning faktiskt blir bra. Om han nu inte väljer ut de gånger då jag ramlar, stapplar och gör mig till allmänt åtlöje.

Hmm. Jag kanske ska be att få vara med någon gång när han klipper och redigerar.

Jag är jätteglad att Kalhyttan valt att ställa sig bakom projektet, att de stödjer organdonation och alla som står på en väntelista tillbaka till livet. Tack!

Vasaloppet, look out!

Träning

Tisdag - Vo2max-pass på cykel på morgonen, 3x 3 min intervaller på puls 170. På kvällen var det gradering med Krav Maga – stenhårt krigande mellan kl.18.00-21.00. Jag gick från P1 till P2! Yay!

Onsdag - träningspass med Lena på SATS Färjestad. Då jag var ganska trött i kroppen efter tisdagens dubbelpass körde vi inga intervaller, däremot ett lugnare pass med fokus på djupare muskler och uthållighet.
- Rörlighetsträning med käpp: marklyft, knäböj (olika varianter), good morning (böjer sig framåt med överkroppen, käppen på axlarna), utfall (också olika varianter).
- Bosuboll – djupa knäböj.
- Balans, en-bens-träningar. ”Draken” och ”Blomman”.
- Coreboll – ländryggsövningar. En som kallas ”Diagonalen” och sen gjorde vi samma fast med vikter.
- Bål- och stabilitetsövningar. Fyra stycken, några med vikter, några med bosuboll.

Torsdag - aktiv vilodag. Krav Maga-pass ikväll. Kommer satsa mest på teknik och mindre på fys.

Tre mil!

Av Emma Dalman den 28 december, 2014 i Träning

Wiha!! Tre mil skidor på några timmar!! Trettio kilometer!! Fakk yeah!!

Okej, jag vet att det är 6 mil ”kvar” när jag åker Vasan, men klarar jag tre mil nu när det är två månader och en vecka innan loppet, då klarar jag sex mil när det är en månad kvar – och voilà så ska ni se att jag klarar nio mil den 8:e mars! Delmål gott folk, delmål.

Halsen fortsatte bråka lite med mig, så jag tränade ingenting hela måndag-fredag. Fem dagar utan träning. Det kändes jättekonstigt. Och aningens skönt. Har sett till att både slappa och jobba under högtiden – visionen är att få undan en hel del som har samlat sig på hög under hösten, så att 2015 inleds med nya, friska tag. I dagsläget är visionen nåbar, om jag ger mig den på’t. Men ju mer jag jobbar, desto roligare är det!

Get a job that you love, and you’ll never have to work a single day for the rest of your life.

—————–

Vår jul är väldigt mellow. Lugn och fin. Oftast är det bara jag, mamma och pappa på julafton. Vi går omkring i myskläder hela dagen, eldar i spisen, ligger och läser, hyr film och käkar tacos. Fast i år lyxade vi till det med karibisk lax, sötpotatismos och mangosalsa. Min favoriträtt.

Juldagskvällen spenderas hos Claes och Theresia, i goda vänners lag – i år orkade jag inte med att gå ut och dansa (halsen), utan sa bye bye i krogkön. Annandagen är väl det som liknar jul mest i vår familj – då fyller nämligen pappa år, så syster yster med familj, farmor och kanske någon mer från släkten kommer och firar. Vi har slutat med julklappar helt – förutom julklappsspelet, som vi håller heligt. Alla köper 1-3 paket för ca femtiolappen styck, och sen inleds kampen! I år fick jag choklad, ett ”vin-kit” och en sjuhelvetes massa lotter (inte skrapat än).

Vem tror ni vinner stirrtävlingen? Trassel eller Baloo?

Idag blev det en heldag i skidtunneln med Henrik. Det var en magisk morgontur upp till Torsby – himmelen var underbart vacker och Fryken ångade så att jag trodde jag hade hamnat i Midgård. Magiskt var ordet. Jag svär, det är värt allting – transplantation, rehab, mediciner, sjukdom, blodprover, blodpåsar, vacciner och influensa, blod, svett och tårar – för att få uppleva en morgon som denna.

En fantastisk himmel till att börja med, sedan en Sagan om Ringen-inspirerad Fryken med ångande vatten – allt till tonerna av Nightwish (nostalgi och pepp, two in one)!

Glad och nöjd, tre mil senare!

Träning

Torsdag - vila.

Fredag - vila, igen.

Lördag - funktionell träning på SATS Färjestad - målet är 3 x 20 av alla övningar, jag klarade från 3 x 7 till 3 x 20 beroende på övning. Lyckades öka bicepscurl till 3 x 7. Baksida lår, marklyft med käpp, mountainclimb i plankan och magövning dippa hälarna i marken gick toppen: 3 x 20! (för utförligare beskrivning av det funktionella passet, läs här).

Söndag - långpass i skidtunneln, 30 km på inte fullt fyra timmar.

Zzzzzzzkidtunnel…

Av Emma Dalman den 7 december, 2014 i Träning

Jäklar så trögt det gick idag…

Henrik är förkyld, Per likaså. Så jag åkte själv upp till Torsby och körde några varv i tunneln.

Det var svårt med motivationen. Vi hade sittning med kören på lördagskvällen, efter att ha sjungit ihop hela dagen i Mariebergsskogen, så det bidde lite sent (03.00). Det bidde också några cider. Och lite sangria.

Kom upp 12.40. Hade tänkt åka 13.00..

Det var många tankar ”Ska jag verkligen?”, ”Kan jag göra något hemma istället?”, ”Jag vill inte tappa en vecka utan skidåkning”, ”Kommer jag orka?”…

Men jag kom iväg. Sjöng för full hals hela färden till Torsby. Hittade en gammal skiva med Nordman som jag wailade till non-stop. Det var några låtar som fick mig att gråta (ja, man kan gråta till Nordman, och nej, det var inte för att låtarna var dåliga), så det funkade inte så bra som musik-att-tagga-till.

Tunneln kändes såååå lång, och jag kände mig såååå trött.

Skidorna var nyvallade av Henrik (thank jooo!), det var bara att lägga på fästvalla själv. Det blev ett litet för tunt lager så första varvet hade jag noll fäste men ett jäkla glid. Att sedan lägga på mer fästvalla på kalla skidor, det var inte särskilt lätt, men med hjälp av en norska som tävlat för landslaget fick jag på ett lager till.

Jag åkte totalt 10 varv, vilket motsvarar ca 13 km. Efter sex varv tog jag en paus, lade vantarna i torkskåpet och käkade en macka. Sen hade jag 40 minuter på mig innan tunneln stängde, och på det skulle jag precis hinna fyra varv om jag inte vilade utan bara körde. Det gick lättare med motivationen och den inre monologen när jag kunde börja räkna ner. Okej, fyra varv. Bara tre kvar. Nu är det två varv, det är alltså näst sista gången du åker här idag. Kom igen nu, sista varvet – sista gången du ska upp för den här jäävla backen. Åk nu, åååååk!

Till slut kunde jag se ljuset i tunneln (!) och packa ihop för dagen.

Det får bli slut på tänkandet. ”Ska jag? Ska jag inte?”. Det är bare å åk.

Träning

Lördag - vilodag.

Söndag - Skidtunneln, 10 varv (13 km), total åktid två timmar.

Navigation

Taggarkiv | skidtunneln