Att sova i sin egen säng är kraftigt underskattat.
Okej, det är lyxigt med en fjärrkontroll och kunna ställa in precis allt. Om man vill sitta upp och käka frukost i sängen, luta sig tillbaka lite grann och kolla in en serie, få upp stödet under knäna och ligga som i en fåtölj eller bara kunna justera höjden.
Det märktes dock att Trassel hade längtat efter att sova ihop. Han studsade upp på mitt bröst och låg sedan hela natten tryckt tätt intill mig. Det var mysigt. Och varmt.
I eftermiddag skulle jag och Wicci ha setts för att mäta lite baselinevärden. Hur mycket visceralt fett och muskler jag har. För att kunna se skillnader längre fram. Men det blev en VAB-eftermiddag för hennes del, så vi hittade en tid till veckan istället.
I och med att jag ska på överlevnadsläger om 10 dagar så är det ännu mer spännande att få göra en mätning innan. Hur kommer det påverka kroppen att vara ute i fält och överleva på det som skogen har att erbjuda?
Jag fick ett tips av Martha att inte käka blåbär om jag vill överleva. Det sätter tydligen fart på magen.
Just in case så har jag börjat läsa en bok som heter ”How to shit in the woods”.
