Taggarkiv | Henrik

En vecka senare

För en vecka sedan var jag på väg hem från Mora.

Det gjorde ont precis överallt och jag kunde knappt hålla ögonen öppna – men oj så glad jag var! Jag hade klarat det! Jag hade genomfört Vasan! I grötiga spår, utan spår, i pölar och sjöar och backar som aldrig ville ta slut – och med ett rep som hotades att dras och förhindra min fortsatta färd mot målet.

Jag vill ge ett stort och varmt TACK till alla som hjälpt mig på färden, som trott på mig, som stöttat, pushat och sponsrat!

Trimtex – för state of the art-tränings- och tävlingskläder av högsta kvalitet som verkligen har förgyllt mina timmar i spåren!

Torsby Ski Tunnel – som gav mig och Henrik möjligheten att komma igång rejält med skidträningen redan i november (det var där jag lärde mig grunderna, tekniken, och ramlade många, många gånger)!

Kalhyttan i Filipstad – som skänkte två säsongskort så att jag kunde nöta, och nöta och nöta på deras underbara konstsnöbana! Deras backar är enormt härliga, det är en fröjd att åka skidor när det är så bra spår!

MarinaKarlstad Dietistmottagning – som har fixat ett perfekt kostupplägg som passat mig som handen i handsken, både i vardagen och kring all träning och alla lopp: uppladdning, under och återhämtning!

SATS och Lena – herregud vilken bra coach jag har, och det är lika roligt varje gång vi ses – utmanande, utvecklande och välplanerat! Jag har hela tiden känt mig trygg i allt vi har gjort, och hur vi har lagt upp veckorna – och det har verkligen gett resultat!

Min familj, mina vänner, alla er som följer, läser, kommenterar och skriver mail – er support betyder jättemycket och jag vet inte vad jag hade gjort utan all den uppbackning jag har fått. Och den markservice som mina nära och kära ställt upp med, jeez louise, jag får passa mig så jag inte blir bortskämd…!

Och självklart – Henrik! Min skidlärare som lärt mig allt jag kan. Med en stor portion tålamod, en lika stor del humor och en övertygelse om att jag klarar mer än vad jag själv tror så har du pushat på, legat mig i hasorna, skrikit ”ÖKA”, vilat med mig när jag inte orkat längre, satt fart på mig igen när jag egentligen bara velat lägga mig ner och sova, skojat, skrattat, guidat mig rätt bland burk- och klistervalla, åkt många mil med mig i spåren och otaligt många fler i bil, käkat mackor och onormalt stora portioner pasta med köttfärssås, vallat och vallat om, vallat och vallat om, vallat och vallat om, lärt mig åka sjukt fort utför, och lika lugnt och tålmodigt som Ingmar Stenmark förklarat att:

Det är bare å åk.

Jag kommer sakna våra skidturer.

Vem vet, jag kanske ringer till hösten och vill ut igen.

Men – och jag kan inte trycka hårt nog på denna punkt – om jag, mot alla odds, skulle börja prata om att åka Vasaloppet igen redan nästa år 2016, snälla, slå till mig. Rejält.

 

Ett stort TACK till er alla!!!

Ni hjälpte mig att ta mig ända hit.

Efter Vasan 1

 

 

Nu börjar nästa utmaning, get ready inför Vätternrundan och Vansbrosimmet.

Jag vilade mån-tis-ons (yikes vad jag har varit trött i veckan), sen var det dags att börja så smått igen, och idag smög jag igång med min favoritgren – cyklingen! Det fick bli ett kort och lätt pass idag, då vi ska göra ett löptest imorgon och då är det bra om benen är utvilade. Men det var svårt att hålla igen…

Jag ÄLSKAR att cykla!

Det går fort, det går lätt och allt som behövs är ett par välpumpade däck – me like.

 

Söndagscykeltur 1

Söndagscykeltur 2

Söndagscykeltur 3

Kvitto Vätternrundan

 

Träning

Söndag - Vasaloppet, 9 mil längdskidor. Totalt 73 mil.
Mån-tis-ons - vila.
Torsdag - Krav Maga.
Fredag - pass med Lena på SATS. Rörlighetsträning som uppvärmning, sen fick jag testa ”flowing”, en matta med pads som blir som is. Där jobbade vi baksida lår, mage och lite mer ben, för att avsluta med några fler magövningar.
Lördag - aktiv vila, cyklade till och från uni. Totalt 1,3 mil.
Söndag - lätt cykelpass på 1,6 mil. Totalt 2,9 mil.

0

Nooooo!

Då har influensan slagit till.

Nej nej, inte mig. Det är värre.

Henrik är sjuk.

 

Min coach, min träningskamrat och sporre, min vallaexpert.

Jeesh, hur ska det här gå? Känns aningen skakigt nu måste jag säga. Prognosen förutspår underbart väder – för publiken vill säga. Sol och plusgrader. Vilket för min del innebär nio mil utan spår. Jag kan inte åka utan spår. Jag är värdelös utan spår. Jag ramlar, trillar, åker i alla riktningar utom framåt utan spår.

En säljare inne på XXL sade förut, när jag skulle köpa på mig lite mer klister och berättade om mitt nu tränar-lösa Vasalopp, att:

Det är nu du växer som människa, nu måste du ta dig utanför din safety zone och ta dig an det här själv, det är nu du märker vad stark du är – och tänk när du går i mål – vilken bragd!

Huh.

Inte visste jag att man kunde få personlig coachning på XXL i Välsviken.

Veggies

Lyckan när det trillar ut fyra kronärtskocksbitar ur fryspåsen.

Middag

Dagen innan uppladdning-uppladdning.

Popcorn och choklad

Kolhydrater som kolhydrater…?

0

Engelbrektsloppet

Så var det klart.

Yikes vad jobbigt det var!

Det var mycket tuffare än jag hade trott, och jag hade gärna lagt av och åkt hem till en varm dusch och en mjuk soffa både en och två och tre gånger – men runt kom jag! Mycket tack vare Henrik som pushade och stöttade – han både drog och lockade och pockade. Sicken insats den mannen gjorde!!

Det var en ständig kamp inne i huvudet. Många tankar ville drar ner mig. ”Du klarar det aldrig”, ”Du kommer inte att orka”, ”Stanna NU och åk inte en meter till”, ”Ont, det gör ont, det gör ont”…

Sen kom andra tankar. ”Det är bara att fortsätta, till slut är du i mål”, ”Tänk på något annat”, ”Åh snart är det vår! Cykla! Varmt! Ute!”, ”Här kommer nästa kilometer-skylt, tjoho!”, ”Det går över, allting går över”.

Okej, de positiva tankarna kanske inte var jättepositiva alla gånger heller, utan mest ”stå ut”-tankar.

Men de funkade.

Solen sken större delen av dagen, spåren var bra förutom på några ställen där de var sönderåkta – då fick man vara med och ploga och se till att hålla sig upprätt. Men jäklar så kuperat. Det gick upp, upp, upp och knappt något ner.

Vi fick stanna och valla om några gånger, då jag inte hade mycket till fäste i backarna, sen drog jag mig i rejält två gånger när det gick brant nerför och det var både isigt och en kurva. Och det var inte särskilt kul med motvinden (fiiifaan..!), och när snön virvlade ner kring fyra-tiden ville jag nästan lägga mig ner och ge upp.

Jag har aldrig åkt så långt förut. Och aldrig i ett svep.

Ländryggen tog mest stryk, sedan baksida lår. I perioder fick jag lite krafter tillbaka och det gjorde inte lika ont, men allteftersom loppet pågick blev det också svårare och svårare att böja sig ner ordentligt vid stakningen. Jag var nämligen ganska kissnödig..

Så det var enormt, ENORMT, härligt att ta sig över mållinjen!

Fast, egentligen hade jag redan vunnit innan loppet ens tog sin början..

Engelbrektsloppet 2015

Engelbrektsloppet skidorna utlagda

Engelbrektsloppet snart start

Engelbrektsloppet innan startskottet

Jäkligt pirrig innan start.

Engelbrektsloppet 2015 ute i spåren

Engelbrektsloppet halva avklarat

Halva loppet avklarat!

Engelbrektsloppet målgång 1

Engelbrektsloppet målgång 2

Engelbrektsloppet målgång 3

Birger mötte mig med kameran när jag kom i mål – likaså hela familjen som hejat på hela dagen.

Engelbrektsloppet medalj

 

Efter Engelbrektsloppet

Trött men nöjd – äntligen hemma! – och tänk vad fint hår man får efter en dag i skidspåret!

Träning

Lördag - vila.

Söndag - Engelbrektsloppet i Norberg, sex mil på skidor (totalt 50 mil).

3

Uppladdning och P4 Västmanland

Då så. Då var det snart dags.

Engelbrektsloppet.

Seedningslopp inför Vasan, och om jag (mot förmodan) inte skulle klara Vasan så räknas Engelbrektsloppet in i en Svensk Klassiker. Sex mil på skidor, med start kl.10.00 på söndag, i Norberg.

Nu laddar jag upp med mat och vila.

Är liiiiiivrädd för att bli sjuk nu. Har köpt hem massvis med citron och ingefära (gör te på några skivor färsk ingefära, en skiva citron och så varmt vatten – mmm!), gojibär (jag vet, men jag tar till allt just nu), cola som jag dricker urvispad (ja, det är mot illamående, och bara när man är liten, men jag sa att jag tar till allt), massvis med frukt, pasta, mackor, skinka, ägg, lasagne..

Imorse var jag även med i P4 Västmanland inför loppet. Det var en intervju på 6-7 minuter, men ett kortare klipp finns att lyssna på här:

För att läsa artikeln också, klicka här.

 

Henrik åker med mig under Engelbrektsloppet. Det blir nog bra att ha någon som piskar på ;)

Imorgon ska vi valla skidorna hos mina föräldrar i Grums, innan vi far norröver!

Så här ser uppladdningen ut – fredag:
Lunch – fokus på mer kolhydrater, åt ute på Mezze i Karlstad.
Mellanmål – mackor med skinka.
Middag – pasta med bacon, avokado, parmesan och persilja.

Lördag:
Frukost – havrefras och hemmagjord müsli med mkt frön och nötter, + bär.
Mellanmål – mackor, skinka/ägg.
Lunch – lasagne med sallad och knäcke.
Mellanmål – mackor, skinka/ägg.
Middag – spaghetti med köttfärssås.
Extra måltid – havregrynsgröt + macka.

Söndag:
Frukost – samma som ovan fast med extra mycket frön/nötter + en äggmacka.
LOPPET – under första delen bör jag få i mig en smoothie på kvarg, yoghurt, mjölk och havregryn, under andra delen russin, banan, snickers.
Efteråt – återhämtningsmål.

Uppladdning pasta

Pasta, pasta, pasta.

Träning

Onsdag - två mil skidor på kvällen – allt gick som smort! (totalt 43.7 mil)

Torsdag - lugnt rörelsepass med Lena, samt ett (relativt) lugnt pass på Krav’en på kvällen.

Fredag - vila- och uppladdningsdag nummer 1!

0

Ny sponsor – Kalhyttan!

Snön börjar äntligen falla – även över Karlstads tidigare så gråa gator och torg – en månad och drygt tretton dagar till Vasaloppet, så det var banne mig på tiden.

I november-december var det skidtunneln i Torsby som var mitt andra hem under många kvällar och helger, men nu är det till Filipstad som jag styr kosan, och Kalhyttans sport- och fritidsanläggning. Härliga spår, bra backar både uppför och nedför (wiiiihaaa!), längre sträckning och fin miljö – helt enkelt superbt!

Och det är väldigt roligt att de nu har gått in som Heartcore-sponsorer!

Jag fick två fina säsongskort hemskickade till mig förra veckan – ett till mig och ett till Henrik. Det gör så mycket att kunna vara utomhus och åka – även om det är lite tyngre. Birger var även med och filmade sist jag var där, då fick jag verkligen nöta på i backarna, för att han skulle få lite olika vinklar och mer material att välja från. Då Birger går till fots med kameran skulle det bli aningens tungt om han skulle hänga med på alla 3.8 kilometer runt – utan då får jag vackert åka upp och ner, och upp och ner, och upp och ner – i samma backe om och om igen. Men det gör inget – då finns det ju en chans att någon tagning faktiskt blir bra. Om han nu inte väljer ut de gånger då jag ramlar, stapplar och gör mig till allmänt åtlöje.

Hmm. Jag kanske ska be att få vara med någon gång när han klipper och redigerar.

Jag är jätteglad att Kalhyttan valt att ställa sig bakom projektet, att de stödjer organdonation och alla som står på en väntelista tillbaka till livet. Tack!

Vasaloppet, look out!

Kalhyttan 2

Träning

Tisdag - Vo2max-pass på cykel på morgonen, 3x 3 min intervaller på puls 170. På kvällen var det gradering med Krav Maga – stenhårt krigande mellan kl.18.00-21.00. Jag gick från P1 till P2! Yay!

Onsdag - träningspass med LenaSATS Färjestad. Då jag var ganska trött i kroppen efter tisdagens dubbelpass körde vi inga intervaller, däremot ett lugnare pass med fokus på djupare muskler och uthållighet.
- Rörlighetsträning med käpp: marklyft, knäböj (olika varianter), good morning (böjer sig framåt med överkroppen, käppen på axlarna), utfall (också olika varianter).
- Bosuboll – djupa knäböj.
- Balans, en-bens-träningar. ”Draken” och ”Blomman”.
- Coreboll – ländryggsövningar. En som kallas ”Diagonalen” och sen gjorde vi samma fast med vikter.
- Bål- och stabilitetsövningar. Fyra stycken, några med vikter, några med bosuboll.

Torsdag - aktiv vilodag. Krav Maga-pass ikväll. Kommer satsa mest på teknik och mindre på fys.

0

Fiasko på Hovfjället

Jag tar tillbaka allt jag har sagt om hur lätt och härligt det är att åka skidor.

Det är ett rent helvete.

Eller ja, nästan.

Gårdagens totala misslyckande kanske, kanske, kunde ha något att göra med att jag knappt sov någonting natten mellan lördag och söndag. Jag fick stanna flera gånger på väg upp till Torsby för att sova några minuter, innan jag kunde fortsätta köra. Jag har aldrig varit så trött bakom ratten. Jag försökte sjunga för full hals. Drack vatten så att allt jag hade med mig tog slut. Örfilade mig själv. Knackade på huvudet. Pratade högt om hur jag, efter allting jag har varit med om, vägrar att avsluta mina dagar på E45:an en gråmulen söndagsmorgon på väg till Hovfjället.

Efter flertalet pauser (och en mycket nödvändig visit på ICA’s kundtoalett) var jag framme. Nu du, nu hade jag minsann vaknat till så nu skulle det ut och åkas tillsammans med Henrik! Fyra mil var dagens mål! Men ack, så fel jag hade… Jag hade noll fäste (igen..), och på en-mils-varvet var det så isigt att jag lyckades dra mig i backen gång på gång på gång. Svanken strök i rejält vid ett tillfälle, när jag slant på isen i hög fart nedför och studsade flera gånger på rumpestumpen innan jag till slut hade stannat.

Aj.

Till råga på allt så hade mensen brutit ut på väg norröver. Japp, alla fertila kvinnor lider unisont med mig nu, för ni vet vad jag pratar om. Värk, humör och tålamod är liksom inte riktigt på topp. Lägg därtill att jag såg ut och kände mig som en förvuxen Trötter med fler blåmärken än efter ett Krav Maga-pass, så börjar ni få ett hum om min dag.

Det blev inga fyra mil. Det blev 2,3.

Och jag fick stanna lika många gånger på hemvägen. Men jag tog mig till Karlstad, safe and sound. Och totaldäckade i soffan.

Men men, vi hade i alla fall tur med vädret.

Hovfjället 1

Skidor Hovfjället

Jag på Hovfjället

Hovfjället 2

Hovfjället 3

Hovfjället 4

Super klipp särskrivning ICA TorsbyDe kan det här med annonsering på ICA i Torsby. Här super vi till.

Träning

Söndag - 2,3 djävulska mil på skidor, i Hovfjället (totalt 30,6 mil).

Måndag - vilodag (enormt välbehövlig).

 

3

Vallaservice i köket, valla i spåret, valla överallt

Det blev ett kvällspass idag på en mil, bara för att komma ut lite.

Jag hade tänkt ta två, men klockan stack iväg och i morgon ska vi till Hovfjället och köra fyra (!) mil, så jag kände att det räckte. Samt att jag inte hade något fäste. Alls. Det var Mattila i repris. Så de sista varven var det svordomarna som tog mig runt.

Ändå hade jag fått hemkörd vallaservice under eftermiddagen, då Henrik kom och lade på klister och visade mig hur det ska gå till. När jag la på själv använde jag nästan halva tuben (oops). Man kan säga att det var lite trögåkt i början.. Men då hade jag fäste så jag kunde gå uppför en lodrät vägg!

Det var en underlig känsla när jag åkte till spåret.

Jag kom på mig själv med att inse att jag hade saknat skidåkningen under veckan. Det var i söndags jag var ute sist. För sex dagar sedan. Ha! Jag hade väl aldrig kunnat tro för några månader sedan i november, när jag började stappla fram i skidtunneln, att jag skulle tycka att det var så skoj! Och stakningen går som på räls numera – eller, som på spår, i spår, ur spår – asch, ni fattar.

Vallaservice

Valla i spåret

Så här kan det se ut när man inte har fäste,
och måste stanna i spåret och försöka lägga på mer.
FYI, det funkade inte.

 

Träning

Torsdag - intervallpass med Lena, på SATS Färjestad. Vi körde uthållighetsträning;
- knäböj med gummiband knutet runt knäna, 3x 30
- höftlyft på bosuboll med gummiband runt knäna, 3x 25
- armhävningar på bosuboll, 3x 20
- stå i plankan med armarna på bosuboll och rotera ett ben i taget in mot motsatt arm, 3x 20 per ben
- ländryggsövning: ligg på mage, händerna framför ansiktet, lyft benen så att låren hela tiden är ovanför golvet och så pressar man in fötterna mot rumpan och fäller långsamt ut dem igen, 3x tills man inte orkar längre
- stå i vanlig planka på armbågarna, fäll ner ena sidan mot golvet (håll emot!), och tryck upp igen, och så andra sidan, 3x tills man inte orkar längre
- stå i planka på händerna framför en step bräda, gå upp och ner med så raka och stilla höfter som möjligt, 2x 45 sek

Fredag - vilodag

Lördag - en mil på skidor, nu har jag åkt totalt 28,3 mil!

0

Mattila och Filipstad

En helg på längdskidor – check!

Och det gick galet mycket bättre än det gjorde i Sälen före jul. Något har hänt. Antingen har tekniken satt sig bättre, eller så har jag fått upp mer ork, eller så var det aningens mer utförsåkning som underlättade. Eller allt på en gång.

För jag kan inte säga att det var bättre vallat.

Igår, lördag, hade jag inget fäste över huvud taget. Det var ren is i spåren uppe i Mattila och enormt svårt att åka. Nedför gick det prima, men uppför och plant – yikes..! Jag tror jag ramlade flest gånger när jag var på väg UPP i en backe än nerför. Fast jag slog mig mest de gånger jag stöp going down. Och när det är så isigt är det ingen mjuk snö man landar i, utan rakt på stenhårt underlag. Vid ett tillfälle var jag säker på att jag hade knäckt näsan, slagit ut några tänder och hade blod överallt. Men det syntes ingenting förutom en liten fläskläpp.

Trots svårigheterna lyckades jag och Henrik ta oss runt tre mil. Det kändes jäkligt gött!

Tidig morgon i Torsby

Jag får se många vackra soluppgångar på helgerna.

Mattila 1

Mattila 3

Ett av många fruktlösa försök att ge mig lite mer fäste.

Mattila 4

Månsken över Fryken

Hemfärd från Mattila. Månen lyser magiskt över Fryken.

 

Idag var jag till Filipstad och Kalhyttan. Jeez Louise vilka enormt fina spår! Det var konstsnö, dubbla klassiska spår och ett brett skatespår, belyst på kvällen, och med riktigt roliga backar (nerför). Efter varje jobbig uppförsbacke (som ändå var helt manageable) väntade en härligt lång och snabb utförsåkning. Men min valla… Maj åh maj…

Jag lade på silverklister här hemma, och hade blivit instruerad att ha på ett ganska tjockt lager. Så jag bredde på. Det var klister tamejfan överallt. Och när jag skulle börja åka så gick det inte. Det tog tvärstopp. Jag försökte ha på lite V60-burkvalla ovanpå klistret, vilket inte var det lättaste, och sen fick jag släpa mig fram – meter för meter. Jag kunde ju inte bara ge upp och åka hem. Jag hade ändå åkt en timme i bil för att komma dit. Ett varv kunde jag väl iaf försöka, för att se om det blev bättre.

Och det blev det ganska snabbt. Vips så hade jag helt okej glid, nerför gick det superfint och uppför – ja, hmm, jag skulle kunnat ha gått uppför en lodrät vägg. Så bra fäste hade jag.

Så jag åkte på. Fem och ett halvt varv, vilket blev lite drygt två mil.
#rättstolt #nöjd

Hemgjord vallabod

Har man ingen vallabod får man göra sin egen.

Filipstad Kalhyttan 1

Filipstad Kalhyttan 2

Konstsnöbanan till vänster? No shit, säger du det..

Träning

Lördag - skidåkning i Mattila, 3 mil, med Henrik. Mycket stakträning (nada fäste).

Söndag - skidåkning i Filipstad, Kalhyttan, 2 mil. Det blev också mycket stakträning, då spåren var underbara och lättåkta. #pleaselåtVasaloppetvarasåhär

0

Gott Nytt År!

Så var det 2015.

Det gick fort.

Det nya året sparkades i vanlig ordning in i goda vänners lag – trerättersmiddag, fyrverkerier, skumpa och tomtebloss! Kvällen till ära bar jag vit klänning (alla har ju svart) (been there, done that). I Brasilien är det en tradition på nyår att man har vitt på sig, för att skrämma bort onda andar. Inte vet jag om det är aktuellt i mitt liv, men det kan la inte skada att ta det säkra före det osäkra.

Nyårsafton

 

Första januari. Ja, vad ska man säga.. Det var väldigt, väldigt, väldigt länge sedan jag var bakfull. Jag dricker inte särskilt mycket, eller ofta, eller alls, nu för tiden. Jag har vant mig vid alkoholfritt. Det utbudet fick jag botanisera rätt friskt i under min tid med hjärtsvikt. Och jag älskar vatten.

Några stora mängder blev det inte i onsdags heller. Men att blanda lite skumpa med lite öl, med lite vin, med lite dessertdryck (?) – då har man ont i huvudet dagen efter. Rejält ont i huvudet.

Så vi spenderade dagen med att titta på alla avsnitt av julkalendern.

Idag var det back to reality – med ganska mycket piggare huvudknopp – och gymmet var ett kärt återseende. Jag var iofs där i tisdags och körde intervallpass med Lena, men det var ju förra året – herre gud liksom. Nu är allt packat inför en heldag i spåren med Henrik bright and early imorgon. Vi ska till Mattila och köra sisådär fyra mil (!). Känns helt overkligt att jag är uppe i de distanserna.

Men om två månader och fem dagar är fyra mil inte ens hälften..

Som Claes i Sälen skulle sagt. ”Du vet verkligen hur man ska tänka positivt.”

Red cord 1

Red Cord. Redskapet jag tränar mycket i på gymmet när jag kör funktionell träning.

Red cord 2

 Med olika handtag kan man variera och köra massvis med olika övningar.
Jag har med både bicepscurl, bred rodd, två övningar för baksida lår, flera varianter av plankan, och triceps i mitt pass.

Träning

Måndag - vilodag.

Tisdag - intervallpass på SATS Färjestad med Lena.
Tre varv (ett varv tar ca 15 minuter) av följande:
- Fem minuter på waivern (ingen aning om hur man stavar? en maskin där fötterna far utåt sidorna och man ska trycka benen utåt och inåt, och beroende på hur mycket man lutar sig framåt så tar den på lite olika ställen, vi fokuserade på fram- och baksida lår + rumpa).
- Easy Line – åtta maskiner som tar hela kroppen, man kör 45 sekunder på varje maskin, sen ett snabbt byte till nästa. Maskinerna anpassar sig efter hur hårt man kör – ju snabbare tempo, desto tyngre motstånd.

Onsdag - skulle köra pulspass på mammas träningscykel hemma, Vo2max-pass. Då lade pulsklockan av… Så jag cyklade lite på måfå en halvtimme. Motsvarade väl egentligen uppvärmningen..

Torsdag - vilodag. Deluxe.

Fredag - funktionell träning på gymmet. Lyckades öka på varje övning (även biceps!). (för utförligare beskrivning av det funktionella passet, läs här)

0

Sälen – let’s recap

Två soliga dagar i Sälen, med massor av snö! Wonderbar!

Det blev 21 km på lördagen och 16 km igår. Vi höll oss vid Lindvallen hela första dagen, och var i Tandådalen day number two. Tandådalen var klart bäst! Spåren vid Lindvallen var inte helt hundra, och det var stora håligheter på sidorna där stavarna sjönk ner hela tiden. Tusan så störande. Men när vi tog Kalven runt på söndagen så var det perfekt! Finfina spår, massvis med snö, bra glid och otroligt vackert!

Jag tog det ganska lugnt, men blev ändå helt slut. Skidor är jobbigt. Riktigt jobbigt. När det går bra känns det fantastiskt, när det går trögt undrar jag vad fasiken jag håller på med.

Jag är envis av mig. Men jag behöver bli ännu mer envis för att ta mig runt nio mil. På en dag.

På väg till Sälen

Sälen!

Lindvallen Sälen

21 km senare

(21 km senare… lagom trött)

Hittade det mest belysta huset ever.

Julbelysning 2 Julbelysning 1

Dags för en ny dag i spåren!

Tidig morgon i Sälen

Kalven runt 1

Kalven runt 2

Kalven runt 3

Kalven runt 4

Kalven runt 5

Kalven runt 6

Kalven runt 7

Kalven runt 8

Kalven runt 9

Kalven runt 10

Kalven runt 11

Tandådalen 1

Tandådalen 2

Tandådalen 3

Utförsåkning på längdskidor! (eller nej..)

Vi stannade även vid Vasaloppsstarten, vad säger ni, startgrupp elit?

Vasaloppsstarten 1

Vasaloppsstarten 2

Vasaloppsstarten 3

Har också lärt mig hur man gör ”snow angles”:

Snow angle

Träning

Lördag - 21 km längdskidor, Lindvallen, Sälen. Henrik var med under dagen.

Söndag - 16 km längdskidor, Kalven runt +5 km, Tandådalen, Sälen.

Måndag - vilodag.

2