Taggarkiv | Söt Likör

Valborg – vaken dygnet runt!

Valborg, då sjunger jag med Söt Likör – det är tradition (sen ett år tillbaka eftersom jag inte varit med i kören så länge)!

Klockan 15.00 är det skönsång på Stora Torget, då åker studentmössorna på – tänka sig, jag trodde aldrig att jag skulle ha någon nytta av studentmössan efter studenten, tji fick jag. Efteråt knallar vi till biskopen för Korv, Kör & Kaffe. Vi käkar korv, sjunger körsång och dricker kaffe (läs: dricka).

På kvällen vankas det sittning – årets största sittning, där både aktiva och exilmedlemmar deltar. Vi hade finbesök i min stämma från både Emmy och Ellinor, som – ve och fasa – har slutat i kören..! Jag bjöd på lite spex, och upptäckte till min förvåning klockan tre på morgonen att jag inte var det minsta trött. Inte heller klockan fyra. Inter heller klockan fem då det var första frukosten – smörgåstårta. Kring sex började ögonlocken sjunka ihop lite grann, och halv sju cyklade jag äntligen hem, för att gå och lägga mig en timme senare. Yikes.

Jag gick upp efter 16.00 idag, och har slöat i soffan ända sen dess.

Men det var en otroligt vacker morgon när jag cyklade hem – sol, fågelkvitter, en tom buss på väg till Kronoparken, och resterna av en majbrasa nere vid Kroppkärrssjön.

Lång Valborgsnatt - vaken kvart i sex på morgonen

Vad gör jag fortfarande vaken?

Majmorgon vid Kroppkärrssjön

Det pyr fortfarande i majbrasan

Valborgsglöd

Träning

Torsdag - vilodag.

Fredag - hehe, vilodag..

0

Ny i gänget – välkommen Kim!

Senaste tillskottet i teamet stavas Kim Kessler – min kiropraktor och simtränare!

Kim och jag känner varandra via Söt Likör (hon är andrasopran, jag är förstaalt), och på en övning frågade hon mig om jag inte kunde behöva lite tips och råd inför Vansbrosimningen. Gärna! svarade jag.

Vill du så kan du också få behandlingar på min klinik?

Ja men det är ju helt underbart!

Så nu passar vi på att fixa till min kropp, vi knäcker och bänder, och drar och lirkar. Eller ja, Kim gör. Jag ligger stilla och fokuserar på att andas. Jag har varit där tre gånger nu, och det är fortfarande lite läskigt när det ska knäckas till, framför allt vid nacken. Men det går bättre och bättre. Jag litar fullständigt på Kim – hon har verkligen stenkoll. ”Här gör det lite ont va?” säger hon ibland och trycker till. ”Ouch! JA, det gör det” kvider jag och undrar hur fasiken hon hittar så rätt.

Hon känner saker som jag inte ens visste om, hittar muskler som har hamnat fel, krampat ihop och stelnat till. Och jag känner mig lika mjuk varje gång jag har varit där. Lite som en lealös docka. Det är himmelskt.

Snart ska vi också komma igång med simträningen inför Vansbro – vi ska se om jag kan lära mig att crawla!

Det känns också lite halvläskigt, att komma ut och öva i öppet vatten. Undrar hur länge jag kan skjuta på det, så att det blir aningens varmare ute, och hinna fixa en bättre våtdräkt, med långa armar och ben.

Här kan ni läsa mer om Kim, och här kan ni ta del av Svealandskliniken!

Första besöket på Svealandskliniken

Första besöket hos Kim.

Svealandskliniken

Kim Kessler

Jag har haft världens träningsvärk i veckan. Efter att ha gjort cykeltest, intervallpass med Lena, ett hårt Krav-pass och tre mils cykling på tre dagar, så tyckte mina ben att det blivit just a tad too much. Jag har fått sänka mig ner på toasitsen med stöd av handfatet, dunsat som en sten nedför trappor och gått som att jag har skitit på mig.

Vanligtvis gillar jag träningsvärk. Det är ett tecken på att jag verkligen har rört på mig. Men till slut tröttnade jag. Det var inte ens roligt längre. Som tur var släppte det mesta idag, så jag kunde ge mig ut på en löprunda på kvällen. Jag har fasat för att börja springa – jag är verkligen inte bra på det – men det gick bättre än vad jag trodde. Jag gick raskt i en halvtimme som uppvärmning, sedan sprang jag i fem minuter, gick i fem – och upprepade tills dess att ytterligare en halvtimme hade gått. Funkade helt okej, och det ska faktiskt bli kul att se om jag kan springa längre redan nästa gång (inte längre tidsmässigt, utan hinna lite längre på fem minuter).

Nu laddar jag rejält inför morgondagen – jag ska cykla till Grums och få tårta, sedan får jag gäster på kvällen – det är nämligen MIN FÖDELSEDAG! Nu lämnar jag tjugoåtta bakom mig, och går in i sista året innan 30.

Wowawewa.

Kvällsrunda

Löprunda runt Lambergstjärn

Några varv runt Lambergstjärn. Försökte jaga ikapp, men hann inte..

Träning

Torsdag - vilodag (välbehövlig).

Fredag - rask promenad i tre kilometer som uppvärmning, följt av en löprunda på fyra kilometer (bestående av gå-springa-gå-springa-gå-springa).

0

Lördagstur till Forshaga

Igår sken solen över Värmeland, men värmen lyste med sin frånvaro.

Fan vad kallt det var.

Vi hade tänkt oss en tur till Deje, men vi höll på att förfrysa så vi nöjde oss med Forshaga och tillbaka. En nätt tur på 4.6 mil. Jag tyckte synd om killarna. Jag hade ändå underställsbyxor och en extratröja på mig, och ändå frös jag. Vi tejpade mina SPD-sandaler med eltejp för att det inte skulle blåsa in så mkt luft genom de vädrande tyghålen – hemmabygge funkar det med!

Det jobbigaste i nuläget är att sadeln trycker lite för mycket på ett väldigt intimt ställe.

Aowchie.

Det blir till att nöta, nöta, nöta.

Låneracer

Racern jag lånar av Mikael.

Klarälvsbanan

På väg till Forshaga

Klarälvsbanan.

Forshaga 1

Forshaga 2

Forshaga 3

Värmer oss vid solväggen i Forshaga. Sol = sommar. Moln = vinter.

Trio i cyklar

Igår kväll var det gyckeltäflan med Söt Likör och CMB – jag tillhör A1, första altarna, och vi var superdupertaggade!

Med tanke på att vi har vunnit två år i rad, så planerade vi självklart att få med oss trofén hem en gång till och göra ett hat trick, alas så gick det inte hela vägen. Men men, vi kanske hade blivit helt odrägliga om vi hade vunnit för tredje året i rad..

Gyckeltrofé

Träning

Lördag - tur och retur till Forshaga på Klarälvsbanan, 46 km. Totalt 96,5 km.

Söndag - vilodag.

0

Lucia

Telefonsamtal med mor, torsdag lunch.

Jag: Idag gick jag upp tjugo i sex! (superstolt)
Mor: Ha! Vet du vad jag trodde du skulle säga?
Jag: Öh. Nej..
Mor: ”Idag gick jag upp tjugo kilo!”

Det är alltså helt osannolikt att tänka sig att jag kan gå upp tjugo i sex, däremot går tankarna snabbare till att jag kan gå upp tjugo kilo – på en dag. Okej, jag är inte känd för att vara morgonpigg, men ge mig lite cred.

Cyklade tre timmar innan provtagning halv tio!

Efter drygt en timme kom en rejäl dipp. ”Jag orkar inte”, ”Fan vad länge det är kvar”, ”Det är tungt, tungt, tungt”, ”Mitt arsle gör ONT”, ”Hur ska jag klara 30 mil på Vätternrundan?”.

Men då var det prima att ha tränat med Lena dagen före. Jag fick ta fram pannbenet. Lenas ord snurrade i huvudet:

Så här kommer det vara i perioder under Vasan och alla loppen. Det kommer kännas tungt och jävligt och som att du bara vill ge upp. Då gäller det att bita i och fortsätta.

Och som Per brukar säga. ”Lite jävlaranamma väger ingenting så lassa på för fullt!”

Efter tjugo riktigt tröga minuter vände det och gick lättare. Till nästa timme då jag fick ytterligare en dipp. Men det gick! Tre timmar senare stapplade jag mig ut från gymmet.

Idag hittar ni mig i Söt Likörs Luciatåg – lussar från 06.00 till 20.30! (hoppas halsen håller)

Lucia Söt Likör

Träning

Torsdag - distans-/intensitetpass på cykel, 3 timmar, puls 147-150.

Fredag - vilodag.

0

Tripp, trapp, trull.

Trappmaskin is the shit!

Jag är fortfarande blåslagen sen i lördags (fick några fler krav-tatueringar igår också), men nu kan jag åtminstone röra mig (relativt) obehindrat igen. Jag tar mig ner och upp från toaletten själv, så jag är nöjd.

Igår testade jag lite hemmaträning på morgonen innan jobbet, för att få igång kroppen. Det är my dear lord som har införlivat detta, och det kallas BRAK.

Buk
Rygg
Armar
Knän

Crunches, rygglyft, armhävningar, knäböj – 20 rep av varje.

Sedan kompletterade jag med axelpress och hantellyft i sidan, med mina små 2-kg’s hantlar. 20 stycken av varje. Och givetvis plankan. Det var rätt gött – förutom plankan. Maj gaad så klen jag är…

Började även denna morgon med BRAK – den här gången 21 rep av varje. Do you see where this is going?

Men dagens stora nyhet är att jag har testat trappmaskinen på Optimal Träning för första gången!

10 minuter stakmaskin, som ni ser resultatet av nedan, innan jag gick, och gick, och gick.. Det fick bli en obligatorisk gym-selfie efter 20 minuter – jag blev totalt dränkt.

Men ja, vad säger ni, lite körsång på det? Uppträder med Söt Likör på Plaza ikväll!

IMG_5711 IMG_5712

 

0

Fare thee well

Ännu en helg i underhållningens tecken.

Fredagskvällen spenderades på Tempels uteservering tillsammans med my girl Therese, som var på snabbvisit från Örebro. Vi testade en jordgubb-mango-swirl-drink, beställde in vitlöksbröd för att kunna få sitta vid borden och hängde med en träningskamrat till mig, Claes D – snart instruktör i Krav Maga – och hans två vänner, P och D (inte lika imponerade av Krav Maga).

Lördagsaftonen bestod av grillning på Orrholmen och eventet ”Emmys sista kväll som Karlstadbo”. Även om sommaravslutningen vid Alster innebar att jag inte kommer träffa många av körflickorna och -pojkarna igen, så valde jag att inte inse faktum utan fortsätta leva i förnekelse. Det blev desto svårare ikväll. Ah, suck, det kommer bli så konstigt utan Emmy, Ruth och Sara.

Men är det något vi vet är ristat i sten så är det att saker och ting förändras. Jag har vid det här laget sagt hej då till så många vänner. Ibland har jag vinkat av dem, ibland har de vinkat av mig. Jag kanske har fått lite hårdare hud genom åren, men jag är inte längre särskilt emotionell av mig. Även om det fortfarande känns, givetvis. Första gången, gosh, då grät jag hela vägen till stationen för att säga farväl till Nico, och hela kvällen och nästföljande dag. Nu, nu vet jag att även om folk flyttar till andra sidan av jorden, eller 45 minuter bort, det spelar ingen roll. Vi kommer alltid vara en del av varandras liv. Vissa mer, vissa mindre.

And yo Emmy, vi ses i Stockholm och i Halland och i Spanien. Så det så!

63.IMG_4293

63.IMG_4295

63.IMG_4299

0

Sommaravslutning i Alster

Min första sommaravslutning med kören. Alsters strandbad. Grilla, käka, tjöta, leka lekar. Vi i A1 kom sist i tävlingarna. Men det var planerat. Vi har varit så enormt bra under så lång tid att vi började få hybris. Så vi förlorade inte för att någon annan skulle få vinna. Åh nej. Vi förlorade för vi insåg att det skulle vara det bästa för oss. Vi behövde komma ner på jorden så att vi kan komma igen med nya friska tag till hösten. Blink, blink.

Det var precis så idylliskt som en sommaravslutning ska vara. Sol, vatten, mygg i tusental, utedass och en himmel som aldrig slutar vara blå. Det var ovanligt lite sång för att vara Söt Likör och CMB, men vi tog igen det på slutet. I en cirkel stående i sanden vid Vänerns strand sjöng vi tillsammans, killarna sjöng för tjejerna och tjejerna sjöng för killarna. Innan vi alla skiljdes åt i den vackra sommarnatten fick vi till en kramcirkel. Myspys.

Idag cyklade jag och pappa ner till macken och köpte glass. Årets första mjukglass. En bägare med Noisette i botten och polkaströssel ovanpå. That’s my fav. Eller tuttifruttiströssel. Hmm. Kanske få bli en till mjukglass i sommar. Men bara en till. Eller…

58.DSC_0437

58.

58.DSC_0453

58.DSC_0467

58.DSC_0471

58.DSC_0474

58.DSC_0463

0

Swing it Maj(-istern)!

Jag gömmer mig fortfarande i Grums. Det går rätt okej att jobba på trots förkylningen när jag slipper bekymra mig om att handla, laga mat, diska (praise thee diskmaskin!) och städa. Om jag har det bra? You bet ya!

I måndags satt jag med på kvällens genrep inför vårkonserten. Feber, hosta och fortfarande ingen röst. Tack och lov att Christina också är konferencier, jag borde klara 50 % av mellansnacken. Jag höll mest tyst och hoppades att tisdagen skulle bjuda på bättre förutsättningar.

Efter 12 koppar citron- och ingefärste, en hel ask med Strepsils Ingefära och massor utav Vicks Blå var det så dags för Söt Likörs vårkonsert:

”Swing it Maj(-istern)!”

Det var helt otroligt, men rösten höll precis genom hela kvällen. Och vilken konsert! Jag är så glad att jag fick vara med om den! Mina underbart härliga körtjejer, finfina Hebbe Sisters som var med och uppträdde, släkt och vänner i publiken. Och ett program som flöt på without a hitch. Stämningen var på topp och hela festsalen på Stadshotellet stod upp och dansade med oss – så jäkla kul!

Nu fortsätter jag kurera mig hos les parents. Idag yttrar jag inte många ord i onödan. Jag låter som en yngling i målbrottet korsad med en katt som fastnat i ett staket korsad med en annan katt som tvingas till att bada…

55. Vårkonsert

0

På med tänkarhjälmen..!

Jag minns inte riktigt när jag senast hade en helg hemma…

I fredags hade jag och de andra sångfåglarna i A1 (min stämma i kören) pizza- och spelkväll hos Ellinor. Och inte spelade vi musik. Utan sällskapsspel. Yay! Löv it. Lappleken var både älskad och hatad. När man ska beskriva ett ord utan att säga något av följande – en, ett, den, det, någonting med stor bokstav (som namn, länder), första, andra, eller något som finns med i ordet – så blir det upplagt för både skratt och frustration.

I lördags var det fest med hela kören hos Lisa och Alex. Det blev lite spelande där också, men mest mindtricks, gåtor och en nostalgisk timme spelandes ”Jag har aldrig..”.

Kort och gott, två sena kvällar, vilka avrundades med en tripp till akuten i eftermiddags. Har troligen fått UVI och kantareller och champinjoner. Fick mich. Tajmingen kunde inte varit bättre. Imorgon åker jag till Karlskrona och därefter vidare till Malmö. Mmmmmm.

52.IMG_4244

0

Valborg med kören

För första gången sen jag sjöng i Mini- och Glädjekören i Grums så har jag firat Valborg på riktigt.

Söt Likör sjöng på Stagnellska och Hagaborgs vårdhem, innan CMB slöt upp på Stora Torget kl 15.00. Tillsammans förhöjde vi stämningen hos biskopen på eftermiddagen och gjorde även ett appearance i radio. Efter att ha sjungit i regnet vid Alsters strandbad och sett brasan tändas samlades vi i Gillet på Södra Kroppkärr för traditionsenlig Valborgssittning.

Den som har studentmössan på sig hela tiden från kl 15.00 på Valborgsmässoafton, till kl 10.00 på första maj, samt är vaken hela natten och underhåller sina körsystrar och -bröder vinner Årets Ulla. Ett vackert vandringspris i form av en bunke.

Jag var så oerhört trött så jag tog faktiskt små mikropauser med huvudet vilandes i händerna under middagen. Det var knappt att jag orkade spexa. Det har också blivit en tradition att jag framför något, i mina ögon roligt, under våra sittningar. Och Valborg var ju inget undantag. Men väl det blev min tur (01.15 på natten) var jag så muntorr att jag liknade The Joker i Batman under halva låten, innan jag kunde ta en klunk vatten och då klara av sista delen med äran i behåll.

Sen tackade jag för mig.

Nog för att jag har dygnat många gånger i mina dar, men nuförtiden klarar inte tant så mycket längre. Det tar fasligt lång tid att återhämta mig från diverse äventyr, och jag har helt enkelt inte någon buffert nowadays.

Till alla andra, och till viss del till mig själv, sa jag att jag skulle hem och sova några timmar och sen komma tillbaka till champagnefrukosten vid sju-åtta, och spela brännboll med de tappra själar som var kvar. Det som skedde var att jag stängde av larmet 06.45, 06.50, 06.55, 07.00, 07.05, ända till 07.45 då jag insåg att jag mådde ganska så mycket skit. Då stängde jag av hela telefonen och fortsatte sova.

Imorgon ska jag och Ruth vara statister i en reklamfilm. Vilket företag? Det vet inte ens vi. Det enda vi vet är att det tar hela dagen och vi får lunch. Plus lite fickpengar.

49.IMG_4172

49.IMG_4173

49.IMG_4175

49.IMG_4179

0