Tre dagar utan träning. Det känns som en evighet.
Torsdag hade hostan got the better of me, och jag ringde hjärtkliniken för att höra om jag skulle införskaffa receptfri hostmedicin eller om jag behövde få något utskrivet. De röstade för en tripp till akuten för att lämna prover, så att lunginflammation kunde uteslutas. Jag kände mig rätt säker på att det inte var så illa, men då jag ändå inte vågade träna kunde jag lika gärna få lite blodvener punkterade.
Resultatet: Ingen lunginflammation. Receptfri hostmedicin. 200 kr för akutbesöket.
Det är lite sådant man får räkna med antar jag, in my situation. Borde kanske öppna ett speciellt sparkonto för alla oförutsedda besök och läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet.
Idag kom vi äntligen ut igen – 18 km inlines! Så jäkla skönt!
Nästa fredag stundar skidtunneln i Torsby. Nu fanimej ska det åkas längd! Ny i teamet är Henrik, min skidlärare för säsongen. Han har stått på skidor från det att han var fem år, och åkt Vasaloppet inte mindre än fyra gånger. Vi har haft lite planering via telefon och jag har på hans rekommendationer lämnat in sidorna och fått dem behandlade, samt införskaffat valla. Rejält med valla.
Tanken är att jag ska lära mig att valla själv. Och åka förstås. Få in rätt teknik och tillräckligt med mil i benen. Innan Vasan bör jag ha åkt 65-70 mil. Dags att lägga på ett kol.
Inga kommentarer ännu.